Logga in

Tingsrätten

Katrineholms tingsrätt har ofta befunnit sig i blåsväder om man frågar riksdagen som vill avskaffa den. Trots det finns den ännu kvar och dömer idag i ca 1500 mål om året. Det finns 12 stycken anställda i själva tingshuset, 3 domare, 3 notarier och 6 stycken personer jobbar som kanslipersonal. Åklagarna i landet är bundna till så kallade åklagarkammare. Det finns ett 40-tal sådana i landet. I Sörmland finns det 2 stycken; ett i Eskilstuna och ett i Nyköping. Det är dit polisen ringer för att få kontakt med en åklagare som har jour.

Hur en rättsprocess går till vid en kvinnomisshandel

Polisen handlar direkt efter att ett samtal om pågående brott kommit in, det kan vara en granne som ringer eller den misshandlade kvinnan i fråga. När polisen anlänt till brottsplatsen förhörs kvinnan och därefter den misstänkte förövaren om han fortfarande befinner sig i närheten så att ett gripande kan ske. Därefter kontaktas åklagare som tillfrågas om mannen bör häktas. Åklagaren har ett par viktiga frågor att ta hänsyn till innan hon/han fattar sitt beslut. Bör han anhållas? Kommer han att komplicera eller försvåra utredningen om han får vara på fri fot? När det rör sig om misshandelsfall så anhålls mannen nästan alltid. Det för att han inte ska kunna ha kontakt med kvinnan eller någon annan som kan påverka hennes beslut om anmälan.

När han väl är anhållen och sitter på stationen har han ett par restriktioner. Han får inte ha mycket kontakt med omvärlden, inga telefonsamtal, inga besök och de brev han får skicka och/eller ta emot är censurerade. Allt för att hålla kvinnan skyddad från hans inflytande så att hon inte ska ta tillbaka sin anmälan. Mannen får sitta anhållen i max 3 dygn i arrest på polishuset. Det är här den misstänkte får en advokat eller offentlig försvarare.

För att mannen ska häktas och sitta inlåst i ytterligare 14 dygn krävs att anledningarna till anhållan finns kvar. Det vill säga om han kommer ut så kan det störa förundersökningarna och påverka utredningen. Han ska utgöra en överhängande fara. Åklagaren måste skicka en förfrågan om häktning till tingsrätten. Efter häktningsförhandlingarna där åklagaren berättar om sina skäl till en häktning skickas mannen till ett häkte, i vårt fall Nyköping.

När förundersökningen avslutats ska åklagaren besluta om ett åtal kan väckas, detta endast om det finns tillräcklig bevisning för att domstolen ska kunna fälla den misstänkte. Om åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig väcker han åtal och du som målsägare får en kallelse till huvudförhandlingen. Blir man kallad som vittne, målsägare eller misstänkt måste man komma. Om man uteblir utan giltig anledning kan man tvingas betala en bot som finns angiven i kallelsen eller bli hämtad av polisen.

Alla rättegångar är i regel offentliga men ibland kan rätten anse att det som sägs är mycket privat eller extra känsligt och då hålls förhandlingarna inom stänga dörrar. Under huvudförhandlingarna sker först en sakframställning där åklagaren lägger fram sin syn på brottet. Sedan är det målsägandes tur att förhöras. Då får du vanligen först berätta fritt vad som skett för att sedan få mer detaljerade frågor av åklagare och försvarare. Dessa förhör brukar vara inträngande och detaljerade för att åklagaren ska kunna utnyttja dem som bevis. För att man ska slippa möta den misstänkte kan man begära att höras utan att han/hon sitter i samma rum då får den tilltalade sitta i ett rum bredvid och höra vad som sägs via högtalare.

När huvudförhandlingarna är avslutade ska domstolen döma ut sin dom. Ofta avkunnas den muntligt efter den överläggning som sker efter huvudförhandlingarna. I komplicerade fall kan man få vänta upp till två veckor för att få ett en dom ibland också längre. Om man ska vänta länge brukar man få besked av domstolen när domen ska avkunnas och då kan man ringa in och fråga.

Är man inte nöjd med utkomsten av rättegången, det vill säga domen har man rätt att överklaga. Upplysningar om hur man gör detta finns att få i domstolen. I vissa fall krävs ett prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp fallet, om ett sådant skulle behövas så framgår det av domen. I regel kan man överklaga till högsta domstolen med den tar bara upp vägledande fall, prejudikat. Hovrätten är därför oftast sista anhalten i ett brottsärende.